Zum Hauptinhalt springen

Suchergebnisse

UB Katalog
Ermittle Trefferzahl…

Artikel & mehr
1.580 Treffer

Suchmaske

Suchtipp für den Bereich Artikel & mehr: Wörter werden automatisch mit UND verknüpft. Eine ODER-Verknüpfung erreicht man mit dem Zeichen "|", eine NICHT-Verknüpfung mit einem "-" (Minus) vor einem Wort. Anführungszeichen ermöglichen eine Phrasensuche.
Beispiele: (burg | schloss) -mittelalter, "berufliche bildung"

Das folgende Suchfeld wird hier nicht unterstützt: "Signatur / Strichcode".

Suchergebnisse einschränken oder erweitern

Erscheinungszeitraum

Mehr Treffer

Weniger Treffer

Gefunden in

Art der Quelle

Schlagwort

Verlag

Publikation

Sprache

1.580 Treffer

Sortierung: 
  1. Ericsson, Gustaf ; Hellquist, Magdalena, Contributor
    In: Skrifter / utgivna genom Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, 1992
    Online unknown
  2. Campbell, Åke [Ed.] ; Nyman, Åsa [Ed.]
    1976
    Online unknown
  3. Campbell, Åke [Ed.] ; Nyman, Åsa [Ed.]
    1976
    Online unknown
  4. Ernvik, Arvid
    In: Skrifter / utgivna genom Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala, 1966
    Online unknown
  5. Ernvik, Arvid
    In: Skrifter / utgivna genom Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala, 1968
    Online unknown
  6. Online unknown
  7. Melander, Petrus
    Online unknown
  8. Online unknown
  9. Online unknown
  10. Online unknown
  11. Online Bild
  12. Online Bild
  13. Online Bild
  14. Online Bild
  15. Online Bild
  16. Online Bild
  17. Gehrman, Thorvald
    Online Bild
  18. Hallerdt, Björn
    Online Bild
  19. Kronobränneriet byggdes 1776 av stadsbyggmästaren Raphael Pousette och stadsmurmästaren Daniel Lundqvist. Som byggarbetare kommenderades soldater från Hälsinge regemente i Mohed, och de byggde fabriken också ett antal bostäder efter bruksgatan. 1784 tillkom även ett brännerimagasin. Förste arrendator blev Johan af Nordin på Forsbacka bruk, men han var i själva verket bulvan för den rike grosshandlaren Nils Amberg. Det finns också uppgifter som tyder på att detta kan ha varit sant, varför Amberg skulle behöva en bulvan är svårare att ha någon uppfattning om. Man kan tro att det var en god affär att sälja brännvin, men af Nordin och Amberg fick det inte att gå ihop. Försäljningen gav inte tillräckligt med intäkter för att täcka kostnaderna och 1779 var det så illa att herrarna fick rätt att betala arrendeavgiften med brännvin i?stället för pengar. Staten lät bygga lagerställen i Söderhamn och Hudiksvall för att kunna ta hand om alla buteljer. Brännvinsmonopolet var vid den här tiden en ganska ny företeelse, populärt var det inte. Man kan tro att det bakom stängda dörrar fortfarande destillerades en hel del ute i byarna missnöjet tog sig så starka uttryck att staten år 1787 helt gav upp monopolet och stängde ett antal brännerier ute i landet. Dock inte det relativt nybyggda i Strömsbro. Som tur var för af Nordin och Amberg gick deras arrendekontrakt ut just det året. I och med att monopolet avskaffats hade de inget intresse av att fortsätta verksamheten. Det var alldeles för riskfyllt. Kronan letade nu febrilt efter en ny arrendator och erbjöd Gävle Stad ett tioårskontrakt mot ett arrende på 1?000 riksdaler om året. Anbudet ledde till en politisk strid, men till slut antogs det. Ansvaret för bränneriet överläts till de fem societeterna, som året därpå köpte bränneriet med inventarier för närmare 10?000 riksdaler utan att arrendeförhållandet i grunden ändrades. Nu började bränneriet plötsligt bära sig, och med åren utvecklades det till och med till en riktigt god affär. Det förefaller som om äran för det främst ska tillfalla polisrådmannen Samuel Valley, som 1794 utsågs till societeternas ombudsman vid fabriken. 1798, då den första arrendeperioden avslutades, kunde den avgående direktionen redovisa en helt skuldfri verksamhet och dessutom en vinst på 5?500 riksdaler. Det svenska samhället i början av 1800-talet präglades av krig och politisk oro, många av industrier som byggts upp under senare delen av 1700-talet utraderades. Kronobränneriet i Strömsbro var dock ett undantag, där blomstrade affärerna. Inte ens Samuel Valleys död 1805 hämmade utvecklingen eftersom hans efterträdare Martin Stenfelt också klarade uppgiften med glans. Strömsbro växte också under en period tycks området kring bränneriet ha utvecklats till en marknadsplats dit folk kom långväga ifrån för att köpa brännvin och samtidigt försöka sälja ved och spannmål och hantverk. 1830-talet kom att bli början till slutet för brännvinsfabriken i Strömsbro den första riktiga motgången var en brand som 1834 förstörde delar av byggnaden. Det tog sin tid att bygga upp den igen, och under tiden hade konkurrensen förändrats. I Skåne hade de börjat framställa brännvin av potatis, och även om man i Gävle fnös åt kvaliteten på den sydländska spriten så gick det inte att stå emot utvecklingen. Till slut försökte man sig även i Strömsbro på att göra brännvin av potatis, men de var för sent ute. Och samtidigt hade nykterhetsrörelsen kommit igång på allvar, vilket också naturligtvis hämmade försäljningen. Bränneriepoken i Strömsbro fick ett hastigt slut 1849 då Per Murén erbjöd sig att köpa byggnaderna för 100?000 riksdaler. Han ville ha dem eftersom Gefle Manufaktur AB, som han just startat tillsammans med Engelmark från Stockholm, gick mycket bra och behövde nya lokaler.
    Online Bild
xs 0 - 576
sm 576 - 768
md 768 - 992
lg 992 - 1200
xl 1200 - 1366
xxl 1366 -