Från målbeskrivning till kunskapskontroll : 7:e universitetspedagogiska konferensen vid Linköpings universitet

Årets CUL-dag, den sjunde i ordningen, har temat Från målbeskrivning till kunskapskontroll. Biggs skriver i sin bok Teaching for quality learning at university om constructive alignment. Hans tes är att det bör (eller snarare skall) finnas en röd tråd som löper från målbeskrivningen över kursinnehåll och undervisningsformer till kunskapskontrollen. Hur denna tråd skapas, hur man får den att bli hållfast och hur den röda färgen kommer till finns det inga enkla svar på. Det handlar om utbildningsdesign och som ordet antyder är det en skapande process. Detta skapande sker naturligtvis inte vare sig förutsättningslöst eller i ett vakuum. Lärare arbetar i en miljö i vilken traditioner har utvecklats; traditioner som anger vad som är ett ideal i fråga om lärares och studenters agerande. I vissa miljöer är det självklart att målen formuleras som en lång, detaljerad checklista som kan prickas av medan det i andra miljö är lika självklart att målen ska vara kortfattade och övergripande. När det gäller undervisning kan många olika miljöer skönjas. Ett sätt att beskriva två huvudalternativ återfinns i Gibbs och Jenkins bok Teaching large classes in higher education. De menar att universitet står inför ett vägskäl och de två vägarna som de anger är ”control strategies” och ”independent strategies”. Den förra innebär mycket välstrukturerade kurser, ofta är föreläsningar huvudformen för undervisning kompletterat med ”styrda” laborationer och strukturerade seminarier, möjlighet för studenterna att testa sina kunskaper med hjälp av självrättade test och tentorna är vanligtvis salskrivningar i slutet av kursen. ”Independent strategin” bygger på att studenterna är mycket aktiva och kunskapssökande, inlärningskontrakt är vanligt förekommande, själv- och kamratvärderingar används, ofta grupparbeten och studentledda seminarier och tentorna utformas på olika sätt men ett gemensamt drag är att de både ska mäta kunskaper och vara ett inlärningstillfälle. Vardagen för universitetslärare är sällan så ”enkel” som denna dikotomi antyder och de flesta befinner sig kanske någonstans mellan de två vägarna, men för lärare som tydligt befinner sig i en av de två miljöerna är färdriktningen klar och vill man inte ”störa” så planeras kursen enligt huvudingredienserna i den förhärskande strategin på institutionen. Med årets tema har vi pekat på det ganska självklara men ack så viktiga faktum att examinationen är en del av kursen och inte något som kommer bakefter. Examinationsformen bör harmoniera med kursens innehåll och undervisningsformer. Hur detta ska göras finns det inget standardrecept för, men en sak kan vi vara säkra på och det är det som Benson Snyder skrev 1968 i boken The hidden curriculum att examinationen styr studenternas lärande. Brown och Knight uttrycker detta tydligt: "Assessment defines what students regard as important, how they spend their time, and how they come to see themselves as students and then as graduates. It follows, then, that it is not the curriculum which shapes assessment, but assessment which shapes the curriculum and embodies the purposes of higher education." Årets bidrag till CUL-dagen innehåller flera mycket intressanta tankar och spännande FoU-arbeten. Min förhoppning är att du ska låta dig inspireras av läsningen och aktivt delta i samtal som följer. Ett stort Tack till alla ni som genom era artiklar gjort det möjligt att publicera denna rapport och att arrangera konferensen, CUL-dagen. Tack också till Monika Thörnell som redigerat och hållit ihop hela organisationen kring konferensen. Välkomna till en dag med fokus på den röda tråden i utbildning, d v s Från målbeskrivning till kunskapskontroll. Håkan Hult Centrum för undervisning och lärande