Djurassisterad pedagogik i hälsoundervisning : En kvalitativ intervjustudie

Djurassisterad pedagogik är målinriktade instaser med akademiska och pedagogiska mål som involverar tränade djur för att stödja elever med t.ex. funktionsnedsättningar eller särskilt stöd. Syftet med denna studie är att belysa hur djurassisterad pedagogik (DAP) kan användas i idrott-och hälsoundervisning. Studien ska besvara följande frågeställningar: på vilket sätt pedagogerna anser att djurassisterad pedagogik kan hjälpa elever, vad finns det för hinder i att använda sig av djurassisterad pedagogik och hur beskriver pedagoger att djurassisterad pedagogik kan fungera i idrott-och hälsoundervisning. Teorin som ligger till grund för studien är motivstionsteorin och däri Maslows behovstrappa. Denna kvalitativa studie baseras på empiriska undersökning med hjälp av semistrukturerad intervjumetod med sex pedagoger med olika erfarenheter. Resultatet av intervjuerna i studien visar att de intervjuade pedagogerna upplever att djur (hundar) bidrar till att minska oro och ångest och istället bidrar med en avslappnad, positiv och stressfri miljö; de anser att det beror på när vi ser, interagerar med eller klappar hunden och då frisätts oxytocin “må-bra hormonet”. De är även eniga om att hundar kan användas som motivator för att motivera elever att främst komma till skolan samt i skolarbeten där de agerar som stöd. De poängterar också att DAP kan stötta elever med olika funktionsnedsättningar. Sammanfattningsvis visade denna studie att DAP (fokus på hundar) kan ha positiva effekter på barns lärande, välbefinnande, hälsa, självförtroende och självkänsla. Det är framförallt viktigt att ha en bra planering och att hundföraren är utbildad för att säkerställa säkerhet och effektivitet. DAP kan användas inom olika områden av idrott-och hälsoundervisning där djur bidrar till rörelseglädje, trygghet, icke-hotfulla sociala interaktion och miljö.

Animal-assisted Education are purposeful interventions with academic and pedagogical targets involving trained animals to support students with disabilities or special needs.. The aim of this study is to examine how animals-assisted education (AAE) can be used in physical education. The study aims to answer the following questions: in what ways do educators believe that animals-assisted pedagogy can help students, what are the barriers to using animals-assisted pedagogy, and how do educators describe how animals-assisted pedagogy can work in physical education. The theory underlying the study is the theory of motivation and Maslow's hierarchy of needs. This qualitative study is based on empirical research using semi-structured interview method with six educators with different experiences. The results of the interviews in the study show that the interviewed educators experience that animals (dogs) contribute to reducing anxiety and stress and instead contribute to a relaxed, positive and stress-free environment; they believe this is due to when we see, interact with or pet the dog, and oxytocin, "feel-good hormone", is released. They are also in agreement that dogs can be used as motivators to primarily motivate students to come to school and in schoolwork where they act as support. They also point out that AAE can support students with different disabilities. This study showed that AAE (with a focus on dogs) could positively affect children's learning, well-being, health, self-confidence and self-esteem. It is crucial to have good planning and that the dog handler is trained to ensure safety and effectiveness. AAE can be used in various areas of physical education where animals contribute to movement joy, security, non-threatening social interactions and environment.