Teknik i klädesbutik : Upplagt för kritik eller snillerikt?

Bakgrund Klädesbranschen står inför nya möjligheter i form självserviceteknologi (SST). Ett flertal butiker har redan börjat använda olika typer av teknologiska lösningar. Det verkar dock finnas meningsskillnader angående om det är en god idé att införa SST i alla typer av butiker. Syfte Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse för hur svenska konsumenters shoppingstil och teknikmognad möjliggör användningen av SST i klädesbutiker. Genomförande Efter en utförlig litteraturstudie konstruerades en enkät baserad på inom ämnet etablerade metoder inom köpbeteende och teknikmognad. Enkät delades ut i Linköping. En statistisk analys genomfördes därefter med hjälp av programvaran SPSS. Resultatet jämfördes och utvärderades till sist mot tidigare genomförda studier inom området. Slutsats Svenska konsumenter har olika shoppingstilar samt olika nivåer av teknikmognad. Studien identifierade fem konsumentgrupper av shoppingstilar samt fem konsumentgrupper av teknikmognad. De konsumenter som klassificerats som vane- och lojalitetsshoppare samt undvikare av shopping har en hög teknikmognad således är implementering av SST en god idé för dessa konsumentgrupper. För stilarna: shoppingälskaren och den förvirrade shopparen verkar potentiellt användande av SST mindre positivt då dessa karaktäriseras av lägre teknikmognad.

Background The apparel industry faces new possibilities in the form of selfservice technology (SST). Several stores have already started using different types of technological solutions. There seem to be a disagreement regarding whether or not this is a good idea to implement SST in all types of apparel stores. Purpose The purpose of this study is to create a deeper understanding regarding Swedish consumers decision making styles and their technology readiness and how this enables the use of SST in apparel stores. Completion After an extensive literature review a survey was created. The survey was based on well established tools for measuring consumer decision making styles and technology readiness. The survey was distributed in Linköping, Sweden and then analyzed in SPSS. Conclusion Swedish consumers have different consumer decision making styles and different levels of technology readiness. The study showed that it was possible to divide the consumers into four different groups regarding consumer decision making style. The consumers classified as habitual and brand loyal and shopping avoiders showed high levels of technology readiness, the enabling of SST for this type of consumer seems promising. The shopping lover and the confused shopper enabling of SST seems less promising since they show low levels of technology readiness.