Arboga Mekaniska Verkstad : Förslag på saneringsåtgärder gällande gjuteriet och plåtverkstaden

The industrialization in Sweden has increased the large number of areas that have been contaminated with various types of pollution. One of those sites are the property Höjen 3:24 in Arboga where “Arboga Mekaniska Verkstad” once been. The property wants to increase the use of the old former foundry building with the adjacent “plate-workshop” and believe there are two options for the building: That the building either should be used as a warehouse/concert hall, or rebuilt into a cultural center. An environmental evaluation has shown that the levels of heavy metals are over the Swedish environmental protection agency guidelines of less sensitive land. The purpose of this report has been to provide possible suggestions for remedial action for these two options and to describe the effects, consequences and costs of the various proposals. It appears from the report that there are two possible solutions to reduce exposure and proliferation of heavy metal pollution in the building. If the building is used for storage and concerts then the pollution should be encapsulated, while if the building is built into a cultural center, it is suggested that the pollutants are to be removed. In an encapsulation it is suggested that the floor surfaces are reconstructed, the walls must be painted with an elastic paint and all the dust on the beams are to be vacuumed. In addition to the measures proposed is that the ground floor is dug up and the walls are milled down a few millimeters to remove the highest levels of pollutions. But there are some uncertainties and knowledge gaps in the report. It is mainly the economic aspect as calculated using prices from construction firms on the Internet and estimates on the building's size and degree of pollution. There are also gaps and uncertainties about the pollution distribution and dissemination of building materials, soil and groundwater.

Sveriges utveckling till industriland har gett upphov till att ett stort antal områden blivit förorenade med olika typer av föroreningar. Ett flertal av dessa områden har blivit så förorenade att de riskerar att skada människors hälsa och miljön. Idag har drygt 80 000 potentiellt förorenade områden kartlagts i Sverige och Arboga mekaniska verkstad är ett av dessa förorenade områden. Sverige riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål som ett steg i arbetet mot en hållbar utveckling. Ett av miljökvalitetsmålen är ”Giftfri miljö”. Målet innefattar ett flertal delmål, varvid två delmål behandlar ”Efterbehandling av förorenade områden”. I Arboga kommun, på fastigheten Höjen 3:24 har Arboga mekaniska verkstad en gång legat som är en före detta mekanisk verkstad där det har tillverkats bland annat järnvägsgods, strykjärn och manglar. Verksamheten bedrevs i ett flertal olika byggnader. På området finns idag till exempel en gammal gjuteribyggnad med angränsande plåtverkstad. Arboga mekaniska verkstad startade sin verksamhet år 1858 och år 1967 lades verksamheten i gjuteribyggnaden ned. Resterande verksamhet lades ned år 1982, när företaget gick i konkurs. Idag används gjuteribyggnaden med angränsande plåtverkstad endast till lagerlokal. Med uppdrag från Länsstyrelsen i Västmanland har SGI utfört en inventering av området enligt MIFO fas 2 med statliga medel. Gjuteribyggnaden med angränsande plåtverkstad riskklassades i en MIFO fas 1 utfört av länsstyrelsen till risklass 2, stor risk. MIFO fas 2 utredningen resulterade i att byggnaden klassades ner till risklass 3, måttlig risk. Utredningen i MIFO fas 2 omfattade gjuteribyggnaden samt angränsande plåtverkstad och marken i och omkring dessa byggnader. Det påvisades förhöjda halter av föroreningar i form av tungmetallerna arsenik, koppar, zink och bly. Dessa förhöjda halter har påträffats i framförallt i det äldre sandgolvet, omkring ugnen i gjuteriet samt i marklager med slaggrester. De förhöjda halterna av koppar i området utgör inte någon hälsofara, men de kan däremot påverka markekosystemet i området. Arsenikförekomsten bedöms kunna utgöra en hälsorisk. På vissa platser i gjuteribyggnaden överskrider arsenikhalterna det hälsobaserade riktvärdet för MKM. Vid labbanalys har det visat sig att endast ett prov innehåller halter över MKM, men eftersom antalet prov är begränsat i förstudien kan det finnas fler platser med höga arsenikhalter. Undersökningen tyder på att åtgärder för att förhindra föroreningsspridning samt exponering bör utföras. I första hand bör föroreningarna tas bort och åtgärder som minskar exponeringsrisken bör övervägas i andra hand. De förhöjda metallhalterna kan begränsa markfunktionen i viss mån. Det finns flera olika saneringsmetoder för att behandla metallförorenad mark. Exempel på några sådana metoder är reaktiva barriärer, jordtvätt och termiska metoder, stabilisering och solidifiering, elektrokemiska metoder samt fytoremediering. För att behandla en förorenad byggnad kan flera olika metoder användas, bland annat: rivning, sanering, forcerad ventilation och inkapsling. Målning kan vara en relativt enkel metod för att kapsla in föroreningarna och minska exponeringsrisken. Syftet med detta examensarbete har varit att ge åtgärdsförslag till saneringen av gjuteribyggnaden med angränsande plåtverkstad utifrån två alternativ inklusive förslagens effekter, konsekvenser och kostnader. Alternativ ett innebär att gjuteriet med angränsande plåtverkstad fortsätter ha lagerverksamhet men i utökad form och att konserter kan anordnas i byggnaden. Detta innebär att en rad åtgärder kan behöva vidtas för att förhindra exponeringsrisken samt spridningsrisken. Byggnaden är dessutom eftersatt och kräver en viss renovering före en utökad användning. Alternativ två innebär att gjuteribyggnaden med angränsade plåtverkstad görs om till ett kulturcentrum med konserthall, museum, hantverksstäder och café. Den gamla industrikulturen ska bevaras så mycket som möjligt. Projektets framtidsversion kräver stora ekonomiska resurser och större saneringsåtgärder än alternativ ett. De åtgärdsalternativ som förespråkas i båda alternativen är framförallt dammsugning av bjälkar, hårdgöra golvet samt att lägga in en geotextilduk som förhindrar föroreningarnas spridning samt inkapsling av föroreningarna i väggarna i form av målning. Under själva sanerings- och renoveringsarbetet med byggnaden och marken kommer boende och djur- och växtliv inte störas i någon större omfattning, då de boende bor ca 100 meter ifrån fastigheten samt att industriverksamhet redan pågår i området. Industriverksamheten kan i dagsläget ge upphov till buller, vibrationer och andra störningar. De slutsatser vi kan dra från vårt arbete är att det finns två lösningar för att bevara och öka användningen av byggnaden. Det ena är alternativ ett som bygger på att byggnaden används till lagerlokal och konserthall. I det alternativet kapslas föroreningarna in. Det andra är alternativ två som går ut på att ett kulturcentrum upprättas i byggnaden. För detta alternativ avlägsnas föroreningarna. Alternativ två är ett mer långsiktigt alternativ än alternativ ett med avseende på exponeringsrisk och föroreningsspridning. Däremot är det ur ett kortsiktigt ekonomiskt perspektiv billigare att genomföra åtgärdsförslagen för alternativ ett. Den totala kostnaden som sammanställts är mycket preliminärt och osäker då endast antaganden har gjorts på byggnadens storlek samt hur mycket av jorden som behöver saneras. Det har heller inte tagits någon hänsyn till förarbeten och andra underarbeten. Det finns osäkerheter rörande gjuteribyggnaden med angränsande plåtverkstad som behöver utredas, främst vid alternativ två. I den gjorda MIFO fas 2 utredningen var antalet prov begränsat, därmed kan fler platser påvisa höga föroreningshalter. I utredningen fann man bland annat enstaka platser i gjuteribyggnaden där arsenikhalterna överskrider det hälsobaserade riktvärdet för MKM. Utredningen tyder på att ingen provtagning har utförts på överbyggnaden av trä. Förorenat byggmaterial är heller inte avgränsat i djup- och ytled. För fortsatt arbete bör förslagsvis dammet ovanpå bjälkarna i gjuteribyggnaden provtas med ett XRF-instrument först för att se om det finns något arsenik dammet. Detta ska ske enligt ett förläggande som finns från kommunens miljö- och hälsoskyddsenhet. Sedan bestäms vilket alternativ som ska genomföras. Väljs alternativ ett kan åtgärder börja vidtas direkt för att kapsla in föroreningarna. För alternativ två behövs en mer omfattande provtagning genomföras för att ta reda på föroreningsspridning samt föroreningshalter i området. Utifrån resultatet från provtagningen kan en plan för saneringen upprättas och saneringen kan sedan påbörjas, följt av ombyggnad och renovering.